Azerbajdzjans kamp mot kontaminering av landminor

Att övervinna tragedi: Azerbajdzjans kamp mot kontaminering av landminor

I nästan tre decennier har Republiken Azerbajdzjan brottats med en svår utmaning: kontaminering från landminor och explosiva krigsrester (ERW). Detta dystra arv härstammar från den långvariga militära ockupationen av Armenien, vilket har lämnat Azerbajdzjan bland de mest intensivt minbelagda länderna i världen. Konfliktens ärr manifesterar sig i de uppskattningsvis 1,5 miljoner landminor och ett okänt antal ERW utspridda över ungefär 12% av nationens territorier. Konsekvenserna är allvarliga, med civilbefolkningen ständigt i fara och en kvävd socioekonomisk utveckling.

Sedan fientligheternas upphörande 2020 har Azerbajdzjan varit besluten att ta itu med denna brådskande fråga. Emellertid har framstegen hindrats av de dystra resultaten från landminexplosioner. Mellan krigets slut och den 27 februari 2024 har 205 incidenter krävt 345 offer, inklusive oskyldiga barn och kvinnor. Dessa tragedier understryker det brådskande behovet av omfattande minröjning och robusta program för hjälp till offren.

Det kumulativa antalet offer för landminor under de senaste tre decennierna uppgår till en förbluffande siffra på 3 424, en påminnelse om den pågående mänskliga kostnaden av konflikten även efter att vapnen tystnat. Trots denna motgång finns det ett ljus av hopp. Krigets slut markerade början på omfattande humanitära minröjningsinsatser i Azerbajdzjan. Huvudmålet är att återställa säkerheten i befriade områden, vilket underlättar återuppbyggnaden av dessa områden och den säkra återvändandet av internflyktingar till deras hem.

Dock försvåras Azerbajdzjans ansträngningar av begränsad internationell hjälp. Utländskt bistånd utgör bara 5% av de resurser som avsatts för minröjning, en skarp kontrast till utmaningarnas allvar. Armeniens vägran att tillhandahålla exakta kartor över de landminor de planterat komplicerar ytterligare minröjningsarbetet och hindrar återvändandet av 800 000 internflyktingar till deras rättmätiga hem.

Azerbajdzjan söker hjälp från det internationella samfundet med tanke på dessa svårigheter. Landet uppmanar andra nationer att protestera mot Armeniens ovarsamma utplacering av landminor som ett brott mot internationell lag och att det samarbetar genom att tillhandahålla exakta kartor över de minor som lagts ut på azerbajdzjanskt territorium. Det råder ingen tvekan om att detta är högsta prioritet för utländsk hjälp. För att öka den operativa räckvidden för Azerbajdzjans nationella byrå för minåtgärder (ANAMA) och andra aktörer samt för att skala upp humanitära minröjningsinitiativ är direkta finansiella donationer avgörande. För att maximera resurstilldelningen och påskynda röjningsoperationer är stöd för tekniska förbättringar, tekniska undersökningar, datahantering och hjälp till minoffer också nödvändigt.

Dessutom är det avgörande att förstärka program för minupptäckande hundar, stärka kvinnliga minröjningsteam, förbättra mekaniska minröjningsfärdigheter, implementera avgränsnings- och stängselåtgärder och integrera utbildning om risker med explosiv ammunition. Utöver att minska risken för fler offer hjälper dessa program till med rehabilitering och återuppbyggnad som krävs för den säkra återföringen av internflyktingar och främjandet av en varaktig fred.

Azerbajdzjan är villigt att samarbeta med organisationer och potentiella givare som vill stödja landets minröjningsprogram. Genom att uppmuntra internationellt samarbete och solidaritet försäkrar landets regering folket om sin avsikt att kontinuerligt arbeta tillsammans med andra stater för att övervinna tragedin med landminförgiftning och bana väg för en säkrare och mer välmående framtid för alla azerbajdzjaner.

Se även artikel på Cawa Media hemsida: https://cawamedia.press/2021/10/04/the-battle-of-shusha-susa-in-azerbaijan/