Den 22 maj firade ambassaden Azerbajdzjans självständighetsdag på det historiska Odd Fellow-palatset i Köpenhamn med en spännande konsert av jazztrion av virtuosen Emil Afrasiyab @EmilAfrasiyab. Tack till alla gäster i Danmark.

Grattis på självständighetsdagen, Azerbajdzjan. Firande hölls på Historiska museet i Stockholm, Sverige den 23 maj, arrangerat av Azerbajdzjans ambassad i Sverige. Där trion av den otroligt talangfulla Emil Afrasiyab @EmilAfrasiyab gjorde en fantastisk konsert följt av ett trevligt mottagande med mat och dryck.

Den 28 maj 1918 grundades den första parlamentariska demokratin i den muslimska världen – Azerbajdzjans demokratiska republik med antagandet av självständighetsförklaringen. Det suveräna territoriet för Azerbajdzjans demokratiska republik var 114 000 kvadratkilometer.

Trots allvarliga interna och externa utmaningar till följd av ett imperiums kollaps, lyckades Azerbajdzjans demokratiska republik inrätta effektiva statliga institutioner, upprätthålla sina medborgares rättigheter och vinna det internationella samfundets förtroende. Allmän rösträtt, såväl som kvinnors rösträtt garanterades.

Regeringen bildades på grundval av ansvarighet och maktdelning och det azerbajdzjanska parlamentet var ett demokratiskt valt, flerpartist och verkligt representativt lagstiftande organ, det första i sitt slag i hela den muslimska östern. Under sin tvååriga mandatperiod styrdes republiken av fem verkställande kabinetter och parlamentet höll 155 möten och diskuterade mer än 240 lagförslag. En annan viktig pelare i statsuppbyggnadsprocessen kom med inrättandet av kammaren för överklagande, vilket i praktiken skapade ett modernt rättssystem som skulle kontrollera parlamentets och ministerkabinettets befogenheter.

Den nybildade republiken gjorde utbildning till ett primärt angelägenhet och i slutet grundades Baku State University. Trots de ekonomiska och politiska svårigheter som republiken stod inför strävade den efter långsiktiga investeringar i humankapital genom att tillhandahålla stipendier för hundratals unga studenter att studera vid ledande europeiska universitet. Azerbajdzjan förklarades som det officiella språket, den nationella trefärgade flaggan och nationalsången antogs, en modern teater och opera etablerades, azerbajdzjanska frimärken trycktes och en nationell azerbajdzjansk valuta-Manat utfärdades.

Som anges i självständighetsförklaringen fastställdes upprättandet av vänskapliga förbindelser med alla nationer, särskilt grannländer och stater, som en av de utrikespolitiska prioriteringarna för Azerbajdzjans demokratiska republik.

Det första stora genombrottet i diplomatiska förbindelser kom när Azerbajdzjans parlamentariska delegation, ledd av Alimardan Topchubashov, åkte till Paris med huvudmålet att få internationellt erkännande för Azerbajdzjans demokratiska republik. Medlemmar av delegationen till fredskonferensen i Paris imponerade på utländska dignitärer med avseende på deras idéer om frihet, rättigheter och rättvisa. Enhälligt de facto erkännande av Azerbajdzjans självständighet uppnåddes och det azerbajdzjanska uppdraget mottog en inbjudan till det högsta rådet för fredskonferensen i Paris.

När erkännandet väl hade etablerats skiftade regeringens fokus mot att bygga en kompetent diplomatisk kår.

1919, när den azerbajdzjanska diplomatin tog sina första steg, fungerade diplomatiska beskickningar från 16 stater i Baku, inklusive USA, Storbritannien, Frankrike, Italien, Sverige, Schweiz, Belgien, Iran, Polen och Ukraina. Diplomatiska beskickningar och generalkonsulat för Azerbajdzjans demokratiska republik etablerades i Türkiye, Iran, Georgien, Ukraina, Armenien och andra länder.

Bolsjevikernas invasion i april 1920 satte stopp för ADR:s självständighet. Som efterträdare till Demokratiska republiken Azerbajdzjan återställde republiken Azerbajdzjan sin självständighet 1991. Svårigheterna som Demokratiska republiken Azerbajdzjan stod inför, inklusive Armeniens territoriella anspråk och krig mot Azerbajdzjan, geopolitiska intriger, de socioekonomiska problemen uppslukade republiken Azerbajdzjan likaså sedan han återvann sin självständighet 1991.

Den politik som senare fördes av den nationella ledaren Heydar Aliyev utvecklade känslan av nationell identitet genom att återuppliva Azerbajdzjans djupa historiska och kulturella minne, samt genom att ingjuta en fast övertygelse för att bevara och stärka Azerbajdzjans självständighet och stat.

Det azerbajdzjanska folket som värdesätter den nationella ledaren Heydar Aliyevs statspolitik firar 106-årsjubileet av Azerbajdzjans demokratiska republik i år med den ökade känslan av stolthet och en speciell festlighet.

Tillkännagivandet av 2018 som året för Azerbajdzjans demokratiska republik samt undertecknandet av dekretet av president Ilham Aliyev för att säkerställa korrekt åminnelse av hundraårsjubileet för Azerbajdzjans demokratiska republik är en levande manifestation av det tidigare nämnda.

Idag förverkligar Republiken Azerbajdzjan under ledning av president Ilham Aliyev som det oberoende, suveräna och demokratiska landet Azerbajdzjans demokratiska republiks strävanden och ideal med dess goda och effektiva ledning, socioekonomiska och humankapitalutveckling samt dess växande roll och prestige i internationella relationer. Om grundarna av Azerbajdzjans demokratiska republik hade levt, skulle de ha varit stolta över dagens republik Azerbajdzjan.

Som det sades av den nationella ledaren Heydar Aliyev: ”Azerbajdzjans självständighet är evig och oåterkallelig”.