Diplomatic World Sweden

Den tidigare konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan härrörde från Armeniens FN-fördömda ockupation av cirka 20 % av Azerbajdzjans internationellt erkända territorier, vilket ledde till tvångsförflyttning av nästan 1 miljon azerbajdzjanska civila.

2020 återställde Azerbajdzjan framgångsrikt sin territoriella integritet. Antiterroroperationen som genomfördes i september 2023 mot de illegala kvarlevorna av Armeniens väpnade styrkor gjorde det möjligt för Azerbajdzjan att fullt ut återupprätta suveräniteten över hela sitt territorium.

Azerbajdzjan utökade ett erbjudande till de armeniska invånarna i dess Karabach-region att stanna kvar som en del av ett multietniskt och mångkulturellt Azerbajdzjan. De valde dock frivilligt att flytta till Armenien. När man diskuterar de demografiska aspekterna av fredsprocessen är det viktigt att också ta upp återvändandet av omkring 250 000 azerbajdzjaner som tvångsutvisades från Armenien i slutet av 1980-talet.

Återställandet av Azerbajdzjans territoriella integritet, en rättighet som inte är mindre kritisk än andra länder i det östliga partnerskapet, har öppnat stora möjligheter för ett välmående och stabilt södra Kaukasus. För att uppnå detta är ett fredsavtal mellan Armenien och Azerbajdzjan väsentligt, eftersom Azerbajdzjan föreslog sitt utkast omedelbart efter fientligheternas upphörande 2020, grundat på folkrättsliga principer.

Betydande framsteg har gjorts med fredsavtalstexten inom en strikt bilateral ram. Ett stort hinder kvarstår dock: de territoriella anspråken mot Azerbajdzjan som är inbäddade i Armeniens konstitution. När dessa bestämmelser väl har tagits bort kan båda nationerna underteckna fredsavtalet och gå längre än decennier av fiendskap. Detta skulle också underlätta normaliseringen av förbindelserna mellan Armenien och Turkiet.

I ett senare skede skulle etableringen av Zangezur-korridoren av Armenien, som skulle förbinda Azerbajdzjans fastland med dess Nakhchivan-exklav där cirka 500 000 azerbajdzjaner bor, inte bara öka förtroendet mellan parterna utan också förbättra de regionala anslutningarna, vilket gynnar det isolerade Armenien genom att ge bättre tillgång till omvärlden.

När det gäller de nuvarande riskerna för fredsprocessen, kan den pågående politik som förs bilateralt av Frankrike och vissa andra länder, särskilt missbruk av den europeiska fredsfaciliteten för att beväpna Armenien med dödliga vapen, påverka fredsprocessen negativt genom att väcka revanschistiska känslor i Armenien.

Vi anser att det internationella samfundet bör avstå från sådan militarisering och istället främja fredsprocessen och främja regionalt samarbete, i likhet med den nordiska modellen. Ett sådant tillvägagångssätt skulle förvandla södra Kaukasus till en region av stabilitet och välstånd, ett mål som Azerbajdzjan är fullt engagerad i.

Zaur Ahmadov Azerbajdzjan ambassadör i Sverige, Danmark, Norge och Finland.