Diplomatic World Sweden

Uzbekistans proaktiva klimatdiplomati

FN:s 29:e klimatkonferens, COP29, öppnar idag den 11 november i Baku, Azerbajdzjans huvudstad. Uzbekistan kommer att aktivt delta i detta evenemang med nya initiativ som syftar till att effektivt hantera klimatutmaningar, särskilt i Centralasien. Denna region blir allt mer sårbar för klimatförändringar, eftersom stigande temperaturer och oförutsägbara vädermönster stör ekosystemen och leder till mer frekventa extrema torka, översvämningar och värmeböljor.

Alla dessa utmaningar påverkar direkt Uzbekistan, beläget i hjärtat av Centralasien. I åratal har landet lidit av konsekvenserna av en global miljökatastrof – uttorkningen av Aralsjön. Torkan i regionen kan bli vanligare på grund av den minskade avrinningen från floderna, särskilt från floderna Amu Darya och Syr Darya.

Uzbekistan har varit part i Parisavtalet sedan 2017 och implementerar sin gröna ekonomistrategi för perioden 2019–2030. Landet utnyttjar också aktivt potentialen för utveckling av förnybar energi. Det är särskilt rikt på sol- och vindenergikällor.

Åtgärder för anpassning till klimatförändringar är en annan prioriterad riktning, med tanke på att Uzbekistan upplever en snabb ökenspridning. Särskilt stor uppmärksamhet ägnas åt att minimera effekterna av att Aralsjön torkar ut. Till exempel har framgångsrik beskogning av 2 miljoner hektar på den torra havsbotten minskat luftföroreningarna i Aralsjöregionen. Till 2030 planeras ytterligare 600 000 hektar grönområden, vilket ger den totala täckningen till 80 % av den torkade Aralsjöns botten.

Dessa åtgärder på nationell nivå är utan tvekan otillräckliga för att framgångsrikt bekämpa klimatförändringarna. Dessa realiteter placerar behovet av proaktiv klimatdiplomati i kärnan i Uzbekistans utrikespolitik.

Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt det regionala programmet ”Grön agenda” för Centralasien, som initierades av Uzbekistans president Shavkat Mirziyoyev vid det tredje rådgivande mötet för centralasiatiska statschefer för tre år sedan.

En logisk fortsättning på att skapa en enhetlig klimatagenda för Centralasien var Uzbekistans initiativ att utveckla en regional strategi för anpassning till klimatförändringar, som tillkännagavs under det femte mötet med statscheferna.

Dessutom föreslog Uzbekistans president att inrätta en multilateral plattform kallad ”Centralasiatisk klimatdialog” på ekologiministrarnas nivå, avsedd att fungera som en integrerande länk mot ”grön” utveckling för centralasiatiska länder.

Uzbekistan använder också aktivt multilaterala internationella plattformar för att lyfta fram och uppmärksamma partners på klimatfrågor.

Till exempel, vid förra årets OBOR-forum i Kina, föreslog president Shavkat Mirziyoyev att man skulle utveckla ett grönt utvecklingsprogram och skapa en grön finansieringsfond för att stödja en koldioxidsnål ekonomi och ren teknik.

Vid toppmötet mellan Centralasien och GCC 2023 i Jeddah föreslog den uzbekiska ledaren gemensamma projekt inom den gröna energisektorn med ekonomiskt stöd från de arabiska länderna i Gulf.

FN:s klimatkonferens i Dubai (COP28) förra året var en annan plattform där president Shavkat Mirziyoyev uppmanade det globala samfundet till handling och kollektivt mänskligt ansvar i kampen mot klimatförändringarna.

Han betonade att Uzbekistan förespråkar en tidig samordning av den globala rammekanismen för klimatanpassning enligt Parisavtalet och meddelade att en anpassningsstrategi håller på att utvecklas inom ramen för den centralasiatiska klimatdialogen.

I Dubai föreslogs också att frågor om global uppvärmning skulle övervägas på permanent basis, bland annat vid G7- och G20-toppmötena.

Utan tvekan kommer Uzbekistan att fortsätta att främja proaktiv klimatdiplomati, främst för att ta itu med regionala miljöutmaningar i Centralasien mitt i dessa länders växande sårbarhet för naturkatastrofer. I detta sammanhang förväntas landets ledare presentera en rad nya globala och regionala initiativ under den kommande COP29 i Azerbajdzjans huvudstad Baku.