Diplomatic World Sweden

I ett omfattande dekret som understryker landets engagemang för rättsstatsprinciper och nationell suveränitet har Azerbajdzjan officiellt utsett 2025 till “Året för Konstitution och Suveränitet”. Detta beslut kommer vid en avgörande tidpunkt i nationens historia – 30 år efter att konstitutionen antogs och fem år efter att den territoriella integriteten återställdes.

Vägen till Azerbajdzjans nuvarande konstitutionella ramverk har kantats av både utmaningar och framgångar. Efter Sovjetunionens upplösning befann sig landet i en kritisk övergångsfas under tidigt 1990-tal. Trots att den konstitutionella akten “Om statlig självständighet” antogs 1991, präglades de första åren av självständighet av politiska och sociala utmaningar. En historisk milstolpe nåddes den 12 november 1995 när Azerbajdzjan antog sin första konstitution efter självständigheten.

Konstitutionen utarbetades av en kommission ledd av dåvarande president Heydar Aliyev. Med tanke på konstitutionens avgörande betydelse i nationens historia, utfärdade Heydar Aliyev den 1 november 1996 ett dekret som fastställde att den 12 november varje år ska firas som Konstitutionens dag i Azerbajdzjan.

Sedan dess har denna grundläggande rättsakt fungerat som en hörnsten i landets utveckling till en modern, sekulär stat och har lagt grunden för viktiga lagstiftnings- och institutionsreformer.

Tidsaspekten för utropandet av “Året för Konstitution och Suveränitet” är särskilt betydelsefull, då det följer president Ilham Aliyevs dekret från september 2024, där den 20 september etablerades som “Nationella självständighetsdagen”. Detta speglar Azerbajdzjans växande roll på den internationella arenan och dess beslutsamhet att upprätthålla en självständig utrikespolitik baserad på nationella intressen.

Landet har även framgångsrikt navigerat genom komplexa regionala dynamiker samtidigt som det har behållit sin unika väg mot utveckling. Azerbajdzjans framträdande roll inom globala frågor bekräftas ytterligare av att landet har valts till värd för stora internationella evenemang. Huvudstaden Baku stod 2024 värd för COP29, FN:s klimatkonferens, där världsledare och klimatforskare samlades för att diskutera globala miljöutmaningar.

Detta prestigefyllda värdskap är en del av en bredare trend där Azerbajdzjan har positionerat sig som en betrodd plattform för global dialog. Landet har tidigare organiserat viktiga internationella möten såsom FN:s Global Forum för Civilisationernas Allians, interkulturella och interreligiösa dialogforum samt humanitära forum. Dessa initiativ har stärkt Azerbajdzjans roll som en brygga mellan öst och väst och bekräftat dess betydelse för internationell samverkan.

Azerbajdzjan tar nu en mer proaktiv roll i att hantera globala utmaningar, inklusive klimatförändringar, nykolonialism och spridningen av hatiska ideologier såsom islamofobi och antisemitism.

Utnämningen av “Året för Konstitution och Suveränitet” är därför mer än en symbolisk gest – det är ett uttryck för Azerbajdzjans åtagande att stärka sina statliga institutioner, skydda sin territoriella integritet, främja rättsstatsprincipen, fördjupa internationellt samarbete och bevara sin nationella identitet i en tid av modernisering.

Efter tre decennier av ockupation inleds nu en ny era för Azerbajdzjan. Återställandet av landets territoriella integritet har fullbordat dess nationella suveränitet – en framgång för internationell rätt och en positiv geopolitisk förändring i en alltmer turbulent värld.

De kommande åren ser ut att bli en transformativ period för Azerbajdzjan, som utvecklas snabbt både som en medelstor makt och en viktig aktör i regionen. Fortsatta insatser för att omvandla Sydkaukasien till en stabil och välmående region samt en central hubb för energi och transport väntas bidra till ökad välfärd för alla länder i området.