Diplomatic World Sweden

När Europa aktivt söker energialternativ i en dramatiskt föränderlig geopolitisk verklighet har Azerbajdzjan tyst positionerat sig i centrum för vad som kan bli kontinentens mest ambitiösa satsning på förnybar energi. Det “Gröna Energikorridoren”, en visionär satsning på 10 miljarder euro, sträcker sig från de vindpinade slätterna i Centralasien till hjärtat av Europa och omvandlar Azerbajdzjan från en traditionell oljenation till arkitekten bakom Europas hållbara framtid.

I Budapest samlades nyligen representanter från Azerbajdzjan, Ungern, Georgien, Bulgarien och Rumänien för att driva planerna framåt för vad som kommer att bli världens längsta undervattenskabel för el – ett ingenjörsmässigt mästerverk på 1 200 kilometer, som löper genom Svarta havet på ett djup av 2 200 meter. Azerbajdzjans energiminister Parviz Shahbazov presenterade planerna för den första fasen av projektet: imponerande 4 gigawatt ren elektricitet ska strömma till europeiska hushåll och företag, med en framtida kapacitet på upp till 6 gigawatt.

Detta är inte bara ännu ett infrastrukturprojekt; det är Azerbajdzjans djärva svar på Europas energikris. “Med kriget i Ukraina bestämde vi oss för att överge rysk fossil energi och diversifiera våra försörjningskällor genom att vända oss till pålitliga energipartners som de länder som sitter vid detta bord,” deklarerade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen när EU lovade 2,3 miljarder euro till det 10 miljarder euro stora initiativet.

I grund och botten speglar Azerbajdzjans omvandling den resa som andra energipionjärer, såsom Norge, har gjort – från fossilt beroende till ledarskap inom förnybar energi, samtidigt som landet behåller sin strategiska position som energiexportör. President Ilham Aliyevs besked vid COP29 i Baku avslöjade landets höga ambitioner: 6 gigawatt förnybar kapacitet till 2030, med redan säkrade avtal om 10 gigawatt – en kosmisk ökning från dagens 1,7 gigawatt.

Landskapet runt Baku förändras redan. Karadag solkraftverk, som gnistrar under Kaspiska solens strålar, genererar nu 230 megawatt ren energi. Till 2026 kommer vindarna som sveper över Khizi och Absheron att driva en 240-megawatts vindkraftspark – Azerbajdzjans första storskaliga satsning på vindkraft.

Azerbajdzjans förnybara revolution har fångat intresset hos globala investerare. Förenade Arabemiratens Masdar har åtagit sig att utveckla hela 10 gigawatt ren energi i Azerbajdzjan till 2030, en del av över 6 miljarder dollar i utländska investeringar som strömmar in i landets gröna satsningar. Detta kapitalflöde innebär en enorm potential för europeiska konsumenter.

Men Azerbajdzjans vision sträcker sig långt bortom dess egna gränser. Vid COP29 i Baku undertecknade landet ett banbrytande samförståndsavtal med Kazakstan och Uzbekistan om att bygga en högspänningsöverföringsledning över Kaspiska havet. Detta strategiska drag positionerar Azerbajdzjan som den avgörande bron mellan Centralasiens enorma förnybara resurser och Europas växande efterfrågan på ren energi.

Kazakstan, med sitt ambitiösa mål om 12 gigawatt förnybar kapacitet till 2030, och Uzbekistan, som siktar på 20 gigawatt vind- och solkraft, ser nu till Azerbajdzjan som sin väg in på den europeiska energimarknaden. Azerbajdzjans roll som knutpunkt mellan dessa centralasiatiska kraftcentra och Europa kan knappast överskattas.

Även om landet redan har uppnått mycket, har Azerbajdzjan inga planer på att sakta ner. Svarta havets kabelprojekt, som påbörjas 2029, kommer bara att vara början på Azerbajdzjans resa inom förnybar energi. Med den pågående utbyggnaden av förnybara energianläggningar befinner sig landet mitt emellan Europa och Asien – en position som gör det möjligt för Azerbajdzjan att leda en energirevolution som kan minska Europas beroende av öst.

När solen går ner över Kaspiska havet lyser dess strålar upp Azerbajdzjans framväxande landskap av toppmoderna solpaneler och vindkraftverk. Idag är Azerbajdzjan fast besluten att fortsätta sin energiomställning. I framtiden strävar denna fossilbränslerika nation efter att binda samman kontinenterna och driva en hållbar energiförsörjning. Landets strategiska position ger det en central roll som kärnan i den gröna energikorridoren – redo att försörja europeiska hem i årtionden framöver.