Diplomatic World Sweden

Novruz är en av Azerbajdzjans viktigaste och mest omtyckta högtider. Den markerar vårens ankomst och firas vid vårdagjämningen, omkring den 20-21 mars, när naturen vaknar till liv igen. Högtiden, vars namn betyder ”ny dag”, har en lång och rik historia som sträcker sig över flera tusen år. Enligt forskare går traditionerna tillbaka till profeten Zarathustras tid, mellan 3500 och 5000 år sedan.

Under årtusendena har Novruz firats över stora delar av Asien, från det antika Babylonien, där firandet varade i hela tolv dagar, till Centralasien och Kaukasus. Även under den sovjetiska perioden då firandet officiellt var förbjudet höll Azerbajdzjans familjer fast vid sina urgamla traditioner och firade Novruz i smyg.

Förberedelserna inför Novruz börjar tidigt. Hela månaden före högtiden präglas av festliga tisdagar, Charshanbas, där man hedrar naturens fyra element i ordningen: vatten (Su Charshanba), eld (Odlu Charshanba), jord (Torpag Charshanba) och slutligen vind eller luft (Akhir Charshanba). Enligt folktron renar och väcker dessa element naturen stegvis från vinterns sömn, vilket symboliserar vårens ankomst.

Elden spelar en central roll, då Azerbajdzjan kallas ”Eldens land”. Under Akhir Charshanba tänder människor brasor som de hoppar över sju gånger, samtidigt som de önskar: ”Ge mig din röda glöd och ta min blekhet.” Elden symboliserar rening och är aldrig släckt med vatten, utan får brinna ut naturligt. Därefter kastas askan bort från hemmet för att föra bort olycka.

Vatten har också stor betydelse under Novruz, eftersom det symboliserar renhet och nystart. På nyårsafton skvätter familjemedlemmar vatten på sig själva, vilket anses tvätta bort föregående års misstag och skydda mot sjukdomar under det kommande året.

En höjdpunkt under Novruz är festmåltiden. Bordet dukas med sju olika maträtter som alla börjar med bokstaven ”S”, som sumakh (en krydda), sirke (vinäger), sud (mjölk), sebzi (kött med örter), samani (grodda vetekorn) med flera. I mitten placeras en spegel för lycka och ljus, samt färgade ägg som symboliserar livet. Bakverk som baklava, gogal och shekerbura har också en särskild betydelse, då de representerar världen, solen respektive månen.

Firandet präglas av glädje och gemenskap. Barn och ungdomar leker traditionella lekar, som Kos-Kosa (vintern) och Kechal (våren), där våren alltid segrar. Man skickar brickor fyllda med godsaker mellan grannar och besöker släktingars gravar för att hedra deras minne. I städerna hålls musikframträdanden, tävlingar i traditionell brottning och spektakulära hästkapplöpningar kallade chovqan.

I Azerbajdzjans huvudstad Baku äger huvudfirandet rum vid den berömda Jungfrutornet, som pryds av en stor samani, och där en fackla tänds för att symbolisera naturens pånyttfödelse.

År 2009 inkluderades Novruz-högtiden på UNESCO:s representativa lista över mänsklighetens immateriella kulturarv genom ett gemensamt initiativ från Azerbajdzjan, Iran, Turkiet, Uzbekistan och flera andra länder. Novruz förenar därmed miljontals människor i firandet av våren, nytt liv och gemenskap – en tradition som fortsätter att blomstra och beröra människor långt bortom Azerbajdzjans gränser.