Diplomatic World Sweden

Sedan undertecknandet av Nachitjevanavtalet i oktober 2009 – den rättsliga grunden för bildandet av Organisationen för turkiska stater (OTS) – har organisationen utvecklats till en viktig plattform för regionalt samarbete och internationell dialog. Ursprungligen bestående av fyra medlemsstater – Azerbajdzjan, Kazakstan, Kirgizistan och Turkiet – har OTS sedan dess utökat både sitt medlemsantal och sitt verksamhetsområde. Uzbekistan anslöt sig som fullvärdig medlem 2019, medan Ungern, Turkmenistan, Turkiska republiken Nordcypern och Ekonomiska samarbetsorganisationen (ECO) har observatörsstatus.

Denna institutionella utveckling är inte bara en symbol för växande turkiskt samförstånd, utan också ett tecken på en ny geopolitisk kraft som gradvis etablerar sig som en samlande röst i Eurasien. Med gemensamma historiska, språkliga och kulturella rötter som grund har OTS format en unik modell för samarbete som omfattar politik, handel, säkerhet, energi, kultur och utbildning.

Politisk samordning och strategiskt förtroende

Under det senaste årtiondet har OTS-länderna visat en enastående förmåga att skapa ömsesidigt politiskt förtroende och sammanhållen utrikespolitisk linje.

Bilaterala avtal som Shusha-deklarationen (2021) mellan Turkiet och Azerbajdzjan, och det allierade fördraget mellan Kazakstan och Uzbekistan (2022), understryker hur OTS skapar en ram för djupare politiska relationer, även om organisationen ännu inte är en militärallians.

Ekonomisk integration och transportkorridorer

Ett av de mest påtagliga resultaten av OTS är utvecklingen av effektiva transport- och handelsinfrastrukturer. Samarkandtoppmötet 2022 ledde till undertecknandet av ett banbrytande avtal om en förenklad tullkorridor, som snabbt ratificerades av flera medlemsstater och implementerades i praktiken. Tillsammans med avtalet om internationell kombinerad godstransport och OTS:s transportstrategi, lägger dessa initiativ grunden för en integrerad eurasisk handelszon.

Det ambitiösa projektet för den transkaspiska “Mellan-korridoren”, som förbinder Turkiet med Centralasien via Azerbajdzjan och Kaspiska havet, har redan konkretiserats genom projekt som Baku–Tbilisi–Kars-järnvägen och digitala tullsystem (e-TIR). Dessa utecklingar är avgörande inte bara för regional handel, utan även för att erbjuda Europa alternativa rutter bort från geopolitiskt problematiska beroenden.

Etablering av finansiella institutioner

Ett särskilt framsteg var inrättandet av den Turkiska investeringsfonden (TIF) under ett extrainsatt toppmöte i Ankara 2023. Med ett initialt kapital på 600 miljoner USD, finansierat av medlemsstaterna, är fonden det första multilaterala finansieringsinstrumentet inom turkiska världen. Den syftar till att stödja små och medelstora företag, infrastruktur och handelsprojekt – och öppnar därmed nya möjligheter särskilt för mindre ekonomier som Kirgizistan.

Energi, råvaror och hållbarhet

OTS:s betydelse som energipartner ökar i takt med Europas behov av diversifierade energikällor. TANAP-ledningen – som transporterar azerbajdzjanskt gas genom Turkiet till Europa – har blivit en symbol för praktiskt Turkiskt samarbete. Samtidigt utforskar medlemmar som Kazakstan och Uzbekistan samarbetsmodeller inom förnybar energi, gruvdrift och kritiska råmaterial. Gemensamma satsningar på sällsynta jordartsmetaller, batteriproduktion och solenergi visar hur organisationen anpassar sig till framtidens gröna ekonomi.

Utbildning, kultur och mjuk makt

Kulturell och utbildningsmässig samverkan är en hörnsten i OTS:s verksamhet. Ett enhetligt turkiskt alfabet har tagits fram som referens, och ett gemensamt historie- och litteraturundervisningsmaterial har producerats för ungdomar. Den Turkiska universitetsunionen, som sammankopplar över 100 universitet, möjliggör studentutbyten och akademiskt samarbete inom ramen för ett “turkiskt Erasmus-program”.

De spektakulära World Nomad Games, där tusenåriga traditionella sporter möter modern organisation, har blivit ett globalt kulturellt flaggskepp. Projekt som en gemensam museipass, turismrutter längs Sidenvägen och ett turkiskt skidpass visar på hur kultur och turism används som verktyg för både ekonomisk och identitetsskapande integration.

Säkerhet och katastrofberedskap

Även inom säkerhetssektorn gör OTS avtryck. Organisationen har institutionaliserat möten mellan säkerhetsrådgivare och inrättat ett system för civil krisberedskap. Under jordbävningen i Turkiet 2023 agerade medlemmarna snabbt med hjälpinsatser – något som nu formaliseras genom gemensamma civilskyddsöverenskommelser. Samarbeten inom rättsväsendet, tullkontroll och gränssäkerhet kompletterar bilden av ett nätverk som arbetar för stabilitet.

Samarbete inom försvarsindustrin – särskilt Turkiets teknologiska export av drönare, sensorer och raketsystem – visar att även känsliga sektorer berörs. Gemensamma militärövningar och ökad interoperabilitet stärker ytterligare regionens säkerhetsarkitektur.

Sammanfattning

Organisationen för turkiska stater representerar idag inte bara ett kulturellt och historiskt projekt, utan även en framtidsinriktad modell för regional samverkan med global betydelse. Den turkiska världen – från Bosporen till Altaj – formar nu aktivt sin gemensamma framtid, och världen bör uppmärksamma detta med nyfikenhet och respekt.