Diplomatic World Sweden

Den 25 april besökte Europeiska unionens representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik, Kaja Kallas, Baku. Under sitt diplomatiska uppdrag höll Kallas bilaterala möten med Azerbajdzjans president, Ilham Aliyev, och inledde därefter diskussioner med Azerbajdzjans utrikesminister. Överläggningarna omfattade det rådande läget i relationerna mellan de två enheterna, samt en utforskning av potentiella vägar för ett förstärkt samarbete inom de politiska, ekonomiska, energi-, transport- och andra relevanta områdena.

Efter dessa möten, vid en gemensam presskonferens som hölls på Azerbajdzjans utrikesministerium, karakteriserade båda parter diskussionerna som produktiva och uttryckte en gemensam övertygelse om potentialen för ett mer djupgående och intensifierat partnerskap mellan Europeiska unionen och Azerbajdzjan under den kommande perioden. Besöket markerar en potentiell vändpunkt i den bilaterala relationen, vilket tydligt visar på Europeiska unionens erkännande av Azerbajdzjans strategiska betydelse och en märkbar vilja att återuppliva relationer som hade upplevt en period av ansträngningar.

Den föregående stagnationen i denna relation härrörde från flera faktorer, inklusive resolutioner antagna av Europaparlamentet, uttalanden från den tidigare höga representanten angående Azerbajdzjan, tilldelning av militärt bistånd till Armenien under överinseende av Europeiska fredsfaciliteten och flytten av den europeiska övervakningsmissionen längs den armeniska gränsen. Med specifikt avseende den senare frågan är det relevant att notera att den ömsesidigt överenskomna texten i fredsavtalet innehåller en bestämmelse som föreskriver att militära styrkor från tredje part inte får utplaceras längs den provisoriska gränsen.

Under presskonferensen som hölls på Azerbajdzjans utrikesministerium sade representanten Kaja Kallas: ”Azerbajdzjan är en viktig partner i regionen, det är en uppskattad energipartner för Europeiska unionen, och tillsammans har vi gjort betydande framsteg när det gäller att stärka våra band. Ni har hjälpt Europeiska unionen att diversifiera sina energiförsörjningar och stärka vår egen energisäkerhet i en tid då världen står inför exempellösa utmaningar.” Vidare uppgav hon att diskussionerna omfattade metoder för att öka handeln och förbättra förbindelserna inom regionen, samt att upprätta kopplingar mellan EU, Sydkaukasien och Centralasien.

Representanten Kallas uttalande bekräftar Europeiska unionens erkännande av Azerbajdzjans strategiska betydelse som ett viktigt transportknutpunkt mellan Svarta havet och Kaspiska havet, samt dess avgörande roll i Europas energisäkerhet. Sedan den transadriatiska ledningen (TAP) togs i drift i slutet av 2020 har Azerbajdzjan levererat naturgas till tio europeiska länder, inklusive åtta EU-medlemsstater. Två viktiga faktorer har förstärkt Azerbajdzjans ställning som en pålitlig energileverantör de senaste åren. För det första har kriget mellan Ryssland och Ukraina fått EU att diversifiera sina energivägar. För det andra, mitt i de framväxande handelsspänningarna mellan USA och EU – som hotar att driva upp kostnaden för LNG-export till Europa – söker unionen i allt högre grad stabila partners som kan leverera prisvärd rörledningsgas, även under volatila geopolitiska och ekonomiska förhållanden.

Det är värt att tillägga att Azerbajdzjan också planerar att förse Europa med elektricitet producerad från alternativa energikällor. Den 5 september 2024 undertecknade Azerbajdzjan, Georgien, Rumänien och Ungern ett aktieägaravtal om lanseringen av Green Energy Corridor Power Company som kommer att övervaka genomförandet av Green Corridor-projektet,
som omfattar en högspänningslikströmsförbindelse (HVDC) under Svarta havet som förbinder Azerbajdzjan med Ungern via Georgien och Rumänien. Dessutom har Bulgarien också uttryckt sin vilja att ansluta sig till detta projekt.

Under COP29-toppmötet som hölls i Baku i november föregående formaliserade Azerbajdzjan, Kazakstan och Uzbekistan ett strategiskt partnerskapsavtal inriktat på utveckling och överföring av grön energi. Detta avtal omfattar den gemensamma utvecklingen av en subkaspisk överföringskabel för ren energi avsedd för export av förnybara energiresurser till europeiska marknader. Denna infrastruktur subkaspiska havet beräknas att sammankopplas med kabelöverföringsledningen sub-Svarta havet i efterföljande faser.

Vid presskonferensen betonade Kaja Kallas också den strategiska betydelsen av förbättrade förbindelser mellan EU, Sydkaukasien och Centralasien. Med tanke på sin centrala roll inom Mellankorridoren utgör Azerbajdzjan en framträdande möjlighet för Europeiska unionen att upprätta en avgörande landbro som förbinder Europa med Centralasien och Folkrepubliken Kina. Medvetet om den inneboende vikten av att utveckla en robust transport och kommunikationsinfrastruktur längs den mellersta korridoren för att underlätta europeisk handel uppvisar Europeiska unionen en märkbar benägenhet att intensifiera samarbetet med Sydkaukasien och Centralasien.

Det är relevant att notera att för mindre än en månad sedan ingick Europeiska kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, ett strategiskt avtal med centralasiatiska nationer, vilket omfattade förstärkt samarbete inom olika områden såsom handel, energi, transport, grön omställning och investeringar. Detta avtal kan tjäna som en indikator på Europeiska unionens
strategiska intresse av att diversifiera sin ekonomiska politik och energipolitik genom förstärkning av handelsförbindelserna med Azerbajdzjan och Centralasien, vilket därigenom nödvändig gör
investeringar i konnektivitetsinfrastruktur som går genom Sydkaukasien och Centralasien mot Fjärran Östern.

Vidare är det värt att notera att vicepresident Kallas besök i Baku ägde rum omedelbart efter president Ilham Aliyevs betydelsefulla besök i Folkrepubliken Kina, under vilket ett gemensamt uttalande om upprättandet av en omfattande strategisk partnerskapsförklaring undertecknades mellan respektive parter. Å andra sidan ser Azerbajdzjan EU som en viktig partner inom handels-, energi- och transportsamarbete. Som Kaja Kallas påpekade är EU för närvarande Azerbajdzjans största handelspartner.

Handelsomsättningen mellan EU och Azerbajdzjan uppgick förra året till 20 miljarder dollar, vilket gör EU till Azerbajdzjans främsta handelspartner. Det är viktigt att notera att export-/importbalansen mellan parterna sträcker sig bortom gas och olja, som utgör lejonparten, till att även omfatta jordbruks- och industriprodukter. Utöver detta stöder EU aktivt minröjningsinsatserna i Azerbajdzjan, vilket är ett viktigt bidrag på grund av de fortfarande växande minrelaterade förlusterna i Azerbajdzjans tidigare ockuperade territorier.

Slutligen kan detta besök också ses som ett viktigt steg mot att slutföra det omfattande partnerskapsavtal som har förhandlats fram mellan EU och Azerbajdzjan sedan 2017, trots det relativa stillastående som dessa förhandlingar har upplevt under de senaste åren. Som Azerbajdzjans utrikesminister uppgav hade cirka 90 % konsensus uppnåtts om de frågor som omfattas av avtalet, och även om vissa frågor förblev öppna, enades man om att vidta praktiska åtgärder för att slutföra det.

Följaktligen tyder resultaten av den höga representanten Kallas besök på en optimistisk utsikt när det gäller potentialen för en positiv omkalibrering av de bilaterala förbindelserna och inledningen av ett nytt kapitel i engagemanget. Med beaktande av EU:s politisk-ekonomiska instrument och Azerbajdzjans roll som transport- och energicentrum, men även som en pålitlig partner som bedriver en multivektoral politik, kan ett förstärkt samarbete mellan EU och Azerbajdzjan bidra till utvecklingen av hela Eurasien-regionen. Sammantaget visar resultaten av besöket att relationerna går in i ett nytt och mer avancerat skede.

Sultan Zahidovs artikel publicerades på https://www.eurasiereview.com. Han är en ledande konsult vid Center of Analysis of International Relations (AIR Center) i Baku. Samtidigt arbetar han som seniorlärare i internationella relationer vid Bakus statsuniversitet.