Diplomatic World Sweden

Mittkorridoren tar form med Azerbajdzjan i centrum

Världens geopolitiska landskap förändras snabbt, och med det ökar betydelsen av handelsvägar som tidigare setts som historiska reliker. En av dessa är Mittkorridoren – en modern återupplivning av den forna Sidenvägen – som nu snabbt håller på att bli en oumbärlig livsnerv för global handel. Från att ha varit en symbol för svunna tiders karavanvägar, förvandlas denna rutt till en strategisk länk mellan öst och väst, med Azerbajdzjan som en central aktör.

Mitt i detta omvandlingsarbete står Azerbajdzjan, ett land som medvetet och målmedvetet använder sitt geografiska läge till sin fördel. Landet, som saknar kust mot världshaven, har lyckats omvandla sin position till en styrka genom omfattande investeringar i infrastruktur och internationellt samarbete. Som Hikmet Hajiyev, rådgivare till Azerbajdzjans president, nyligen uttryckte det under ett panelsamtal i Prag: för Azerbajdzjan är Mittkorridoren inte bara en transportled – det är ett verktyg för interkulturell dialog. Vägar och handelsleder är, enligt honom, en förlängning av Azerbajdzjans tusenåriga arv som en bro mellan kulturer.

Sedan självständigheten har Azerbajdzjan tagit avgörande steg för att utnyttja sitt läge mellan öst och väst, nord och syd. Landet har investerat kraftigt i energikorridorer som kopplar samman Kaspiska havet med Svarta och Medelhavet. Vägnätet byggs ut och kopplas sömlöst till grannländerna, samtidigt som nio internationella flygplatser stödjer en snabbt växande “luft-sidenväg”. Även det Kaspiska havet, som länge uppfattats som en geografisk barriär, har förvandlats till en plattform för ökat samarbete med Centralasien.

Det kanske mest visionära initiativet är utvecklingen av en “digital sidenväg”, där höghastighetskablar för internet dras under Kaspiska havet i samarbete med Kazakstan. Därtill kommer arbetet med en “grön energikorridor”, som syftar till att transportera Kaspiska regionens förnybara energiresurser via Svarta havet till Europa. Dessa satsningar utgör, enligt Hajiyev, centrala delar av Azerbajdzjans roll i att förverkliga en sammanlänkad eurasisk kontinent.

Men Mittkorridoren är inte en framtidsvision – den är redan verklighet. “Mittkorridoren existerar och fungerar redan i praktiken,” betonade Hajiyev och uppmanade fler länder och investerare att ta del av de möjligheter som nu öppnas. Azerbajdzjan ser korridoren som en avgörande länk mellan Europeiska unionen och Kina, vars bilaterala handelsvolym överstiger 700 miljarder euro årligen. Även om konkurrens existerar, ser Azerbajdzjan främst potential för samarbete.

Transkaspiska transportleden, officiellt kallad Trans-Caspian International Transport Route (TITR), erbjuder ett strategiskt och effektivt alternativ till traditionella rutter via Ryssland eller Suezkanalen. Med transporttider mellan Kina och Europa på endast 10 till 15 dagar, jämfört med de tidigare 15 till 60 dagarna, blir denna väg alltmer attraktiv – särskilt i ljuset av behovet att diversifiera leveranskedjor efter konflikten i Ukraina. Under de första elva månaderna av 2024 ökade godstransporterna genom Mittkorridoren med hela 63 procent.

Trots utmaningar pekar trenden tydligt uppåt. Länder som Kazakstan, Azerbajdzjan, Georgien och Turkiet satsar gemensamt på att modernisera hamnar, järnvägar och tullsystem. I Baku utvecklas hamninfrastrukturen, medan järnvägsförbindelsen Baku-Tbilisi-Kars successivt stärker sin roll som ryggrad i korridoren. Värt att notera är att Azerbajdzjan, när europeiska och amerikanska investerare tvekade, valde att finansiera projektet med egna medel – ett tydligt tecken på landets långsiktiga engagemang.

En ofta förbisedd, men avgörande, faktor bakom Mittkorridorens framgång är den stabilitet som Azerbajdzjan har åstadkommit i regionen. “Vi har skapat fullständig säkerhet och stabilitet,” framhöll Hajiyev, och öppnade samtidigt dörren för Armeniens potentiella deltagande i regionala samarbeten. Azerbajdzjan står bakom en inkluderande vision för hela regionen, där ingen stat lämnas utanför. Landets initiativ “3+3” – samarbete mellan Sydkaukasien och omgivande stormakter – är ett konkret exempel på denna vilja till fred och gemensam utveckling.

När man talar om Mittkorridoren är det lätt att enbart tänka på containrar, godståg och fartyg. Men korridoren representerar betydligt mer än så. Den är en logisk lösning på världens ökande oro för osäkra handelsvägar, ett svar på geopolitiska utmaningar och en chans att bygga ekonomisk tillväxt på stabil grund. Framför allt är den en bro mellan folk, kulturer och kontinenter – och i centrum för detta står Azerbajdzjan, inte som en passiv betraktare, utan som en aktiv formgivare av framtidens eurasiska handel.

Frågan är alltså inte om Mittkorridoren kommer att spela en avgörande roll. Den gör det redan. Den verkliga frågan är hur snabbt omvärlden inser potentialen och ansluter sig till det nya narrativ som nu skrivs mellan Europa och Asien.