Diplomatic World Sweden

Under de senaste dagarna har för första gången på tre decennier gods transporterats från Kazakstan genom Azerbajdzjan till Armenien. Den sändning av spannmål som korsade gränsen den 21 oktober 2025 markerar mer än bara återupptagen handel mellan tidigare fiender – den signalerar Azerbajdzjans framväxt som en avgörande länk i Europas plan att knyta sig närmare Centralasien.

Tidpunkten visade på strategisk samordning. Bara en dag tidigare hade EU-ministrar samlats i Luxemburg tillsammans med företrädare från Centralasien och Kaukasien för att diskutera den så kallade Mellankorridoren – en 6 500 kilometer lång handelsled som förbinder Kina med Europa. Medan diplomaterna utformade strategin levererade Azerbajdzjan konkreta resultat.

”Detta visar att freden nu är en verklighet i praktiken, inte bara på papperet”, förklarade president Ilham Alijev när Azerbajdzjan hävde alla restriktioner för godstransit till Armenien. Armeniens premiärminister Nikol Pasjinian kallade beslutet ”ett avgörande steg för att öppna regional kommunikation” och betonade ”möjligheten till fred och välstånd i regionen genom handel”.

Genombrottet bekräftar nästan fem års diplomatiska ansträngningar sedan kriget mellan de två länderna avslutades 2020. Vapenvilan efter den konflikten lovade att ”öppna alla kommersiella och transportmässiga förbindelser i regionen”. I augusti 2025 förde ett USA-medlat avtal målet närmare. Nu visar spannmålstransporten att dessa diplomatiska åtaganden håller på att förvandlas till praktisk verklighet.

För Bryssel är möjligheten betydande. EU tillkännagav i april 2025 tre miljarder euro i finansiering särskilt för Mellankorridoren, utöver de tio miljarder euro som utlovats året innan. Eftersom de norra transportvägarna inte längre är gångbara investerar Europa i alternativa förbindelser. Kinas närvaro i Centralasien – med en bilateral handel som nådde 94,8 miljarder dollar 2024 – gör Europas engagemang i regionen alltmer strategiskt.

”Vi fokuserar särskilt på att etablera en välfungerande Mellankorridor som sträcker sig över Svarta havet och Kaspiska havet mot Centralasien”, sade Eduards Stiprais, EU:s särskilda sändebud för regionen. Luxemburgmötet etablerade ett nytt regelbundet diplomatiskt format för frågor om sammanlänkning och handel, vilket markerar ett långsiktigt europeiskt engagemang för korridorens utveckling.

Utöver sin internationella betydelse löser handelsleden också en av Azerbajdzjans centrala utmaningar – att skapa en landförbindelse till sin exklav Nachitjevan. Den nya korridoren, som nyligen döpts till Trump Route for International Peace and Prosperity efter amerikansk medling, kommer att ge direkt tillgång över armeniskt territorium. Detta placerar Azerbajdzjan som en naturlig port för centralasiatiska exportvaror till Europa, med möjligheter till transitavgifter, tullintäkter och ekonomisk tillväxt längs rutten.

Armeniens drivkrafter är lika starka. Landet har länge varit ekonomiskt isolerat, med Ryssland som sin främsta handelspartner – handeln uppgick till 3,4 miljarder dollar bara under första halvåret 2025. Att öppna transitvägar erbjuder en möjlighet till ekonomisk diversifiering och utveckling, genom att knyta Armenien till bredare regionala nätverk och minska beroendet av en enda ekonomisk partner.

Turkiet har framträtt som Azerbajdzjans engagerade partner i denna vision och går vidare med en järnvägsförbindelse till Nachitjevan värd 3,4 miljarder dollar. Projektet befinner sig ännu i ett tidigt skede, med hittills 61 miljoner dollar avsatta, men representerar början på betydande infrastrukturinvesteringar som kommer att stärka den regionala sammankopplingen under årtionden framöver.

Spannmålssändningen den 21 oktober uppnådde något historiskt: den förvandlade diplomatiska avtal till konkret verklighet. För första gången sedan Sovjetunionens kollaps flödar gods mellan tidigare motståndare – ett bevis på att ekonomiskt samarbete kan överbrygga även de djupaste konflikter.

Europa har nu konkreta bevis på att dess miljardinvesteringar i Mellankorridoren skapar verkliga handelsvägar. Den befintliga järnvägen Baku–Tbilisi–Kars, som hittills utnyttjats under sin kapacitet, har nu potential att få ökad användning när den nya rutten kompletterar befintlig infrastruktur och skapar fler alternativ för transportörer.

Vägen framåt handlar om att bygga vidare på denna lyckade pilot. Azerbajdzjan och dess grannar arbetar för att visa att deras rutter erbjuder verkliga fördelar i kostnad, hastighet och tillförlitlighet. När godsmängderna ökar och infrastrukturen utvecklas kan korridoren bli en viktig pulsåder för handeln mellan Asien och Europa.

Det som gör detta ögonblick särskilt lovande är att intressena nu sammanfaller. Armenien får tillgång till nya marknader. Azerbajdzjan knyter ihop sitt territorium, och båda länderna står redo att bli en kontinental transitknutpunkt. Europa diversifierar sina leveranskedjor och stärker sina band med Centralasien. Turkiet befäster sin roll som bro mellan kontinenter. Centralasiatiska länder får förbättrad tillgång till europeiska marknader.

Denna samstämmighet av ekonomiska intressen skapar en grund för varaktig stabilitet. När stora handelspartner gör sig beroende av regional fred för sina ekonomiska intressen, blir de också engagerade i att bevara den. Korridoren handlar därför inte bara om att flytta varor – utan om att väva samman relationer som gör konflikter alltmer kostsamma och samarbete alltmer lönsamt.