Diplomatic World Sweden

Något påtagligt tog form i Baku förra helgen – och det handlade varken om presidenter eller utrikesministrar. För första gången i historien samlades det omfattande nätverket av civilsamhällesorganisationer från hela den turkiska världen på en och samma plattform. Resultatet blev långt mer än ännu ett diplomatiskt evenemang: det blev ett uttryck för en växande gemensam identitet och en ny sorts regional sammanhållning.

Föreställ dig över 500 aktivister, samhällsledare och engagerade volontärer från åtta länder – Azerbajdzjan, Türkiye, Uzbekistan, Kazakstan, Kirgizistan, Turkmenistan, Ungern och Norra Cyperns turkiska republik – som möts i Azerbajdzjans huvudstad. Innan de formella talens början på forumet den 24 november rörde de sig bland kulturella utställningar fyllda av traditionellt hantverk och modern konst – en omedelbar påminnelse om att banden mellan dessa länder sträcker sig djupare än någon överenskommelse på papper.

Ett nytt kapitel för OTS-civilsamhället

Solidaritetsforumet för civilsamhällesorganisationer inom Organisationen för turkiska stater (OTS) öppnades med högtidlighet. President Ilham Aliyev sände ett meddelande, framfört av hans utrikespolitiske rådgivare Hikmət Hacıyev, där han betonade hur samarbetet mellan de turkiska staterna under de senaste åren utvecklats från artigt till genuint partnerskap.

Siffrorna talar sitt tydliga språk. Hayrettin Özçelik från TİKA:s Baku-kontor avslöjade att organisationen genomfört nästan 2 000 projekt enbart i Azerbajdzjan och regionen. Det handlar inte om byråkratiska formaliteter – utan om decennier av kontinuerliga insatser för att förbättra människors levnadsvillkor, stärka samhällen och fördjupa den kulturella förståelsen mellan folk.

Zangezurkorridoren – mer än infrastruktur

Forumets huvudtema var Zangezurkorridoren, men inte endast som en teknisk eller geostrategisk fråga. Talare från alla deltagande länder betonade dess mänskliga dimension: vad det innebär att återknyta länkar mellan folk som delar historia, språk och kulturellt arv, men som länge hindrats av politiska och geografiska omständigheter.

Representanter från flera länder framhöll att korridoren inte enbart ska gynna handel och transit – utan att civilsamhället måste säkerställa att de konkreta fördelarna når de samhällen som lever längs dess rutter. Det är ett synsätt som rimmar väl med vår tidigare analys om Turkisk solidaritet och den växande förståelsen av att regional integration måste vara inkluderande för att bli hållbar.

Ungdomens röst – den verkliga framtidskraften

Panelsamtalet mellan Azerbajdzjan och Kazakstan visade var den största energin finns: hos den unga generationen. Aktivister och unga samhällsentreprenörer talade om frivilligarbete, social innovation och ungdomsengagemang inte som teoretiska ideal, utan som praktiska och pågående åtaganden. Det var inte diplomater som läste upp talepunkter – utan de människor som faktiskt kommer att bygga framtiden de beskriver.

En historisk institutionell milstolpe

Forumets mest konkreta resultat kom i Nakhchivan, där deltagarna etablerade en permanent plattform som förenar civilsamhällesorganisationer i hela den turkiska världen. Parlamentarikern Azer Allahveranov valdes till ordförande, och Azerbajdzjan tog ledningen under sitt nuvarande roterande OTS-ordförandeskap.

Detta är inte en symbolhandling. Det är ett institutionellt ramverk som kommer att bestå – och som skapar hållbara kanaler för samarbete mellan organisationer i åtta länder. Det är den sortens struktur som gör visioner till verkliga resultat.

Blickar framåt – gemensamma mål för framtiden

Deltagarna fick också en första inblick i Azerbajdzjans förberedelser inför värdskapet för World Urban Forum 2026. Budskapet var tydligt: regionens länder bygger sina initiativ på gemensam historia och kultur, men orienterar sig samtidigt mot en delad framtid av utveckling och välstånd.

Människor möter människor – och framtiden formas

Forumet avslutades med gemensamma uttalanden, kulturprogram och studiebesök – men frågar man deltagarna vad som verkligen stannar kvar i minnet, så är det varken deklarationer eller fototillfällen. Det är de sena kvällssamtalen mellan aktivister från olika länder, som upptäckte att de ofta står inför identiska utmaningar. Det är mötena där unga organisatörer förstod att de kan skapa projekt tillsammans som ingen av dem skulle klara av ensam. Det är de informella samtalen över en kopp te där djärva idéer tog form.

Civilsamhället visar vägen framåt

Zangezurkorridoren kan byggas med betong. Diplomatiska avtal kan undertecknas på papper. Men de viktigaste broarna – mellan människor, mellan samhällen, mellan generationer – byggs av de civilsamhällesledare som samlades i Baku och Nakhchivan.

Forumet visade något grundläggande: det turkiska folkens gemenskap är inte längre enbart en diplomatisk vision – den är en levande kraft, buren av människorna själva. Infrastruktur spelar roll. Diplomati spelar roll. Men så gör även den kulturella och samhälleliga närheten, ungdomens engagemang och de gemensamma ambitionerna.

Från Baku till Nakhchivan ekade samma budskap i varje samtal, varje handslag och varje gemensamt mål:
Detta är bara början.