Diplomatic World Sweden

Azerbajdzjans ambassad har uppmärksammat 34-årsdagen av Khojaly-folkmordet genom en minnesceremoni vid Raoul Wallenbergs minnesmärke i Stockholm. Deltagare samlades för att hedra offren genom att lägga ned en krans vid monumentet – en plats som symboliserar civilkurage och motstånd mot folkmord och etnisk förföljelse.

Khojaly-folkmordet är en av de mest tragiska händelserna under den första Karabachkonflikten i början av 1990-talet. Natten mellan den 25 och 26 februari 1992 dödades över 600 azerbajdzjanska civila i staden Khojaly, däribland 106 kvinnor och 63 barn. Hundratals människor skadades och 150 personer rapporteras fortfarande saknade. Hela familjer utplånades och många barn förlorade en eller båda sina föräldrar. Enligt Human Rights Watch var massakern den största enskilda tragedin i konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan och den beskrevs som en handling av särskild allvarlighetsgrad som kan utgöra krigsbrott eller brott mot mänskligheten.

Massakern ägde rum i samband med ockupationen och den etniska rensningen av Azerbajdzjans Karabachregion och sju omgivande distrikt av Armenien, vilket tvingade över 700 000 människor att fly sina hem. Azerbajdzjan har beskrivit händelserna som en del av en systematisk politik av etnisk diskriminering och våld riktad mot azerbajdzjaner.

Erkännandet av Khojaly-folkmordet har ökat under senare år. Hittills har 17 nationella lagstiftande församlingar, 24 delstater i USA samt Organisationen för islamiskt samarbete och Organisationen för turkiska stater antagit resolutioner som fördömer massakern och klassificerar den som ett brott mot mänskligheten och ett folkmord. Även Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna har i ett avgörande från 2010 beskrivit handlingarna som av sådan allvarlig karaktär att de kan utgöra krigsbrott eller brott mot mänskligheten.

I sitt anförande betonade ambassadör Zaur Ahmadov den symboliska betydelsen av att samlas vid Raoul Wallenbergs minnesmärke – en person som räddade tusentals oskyldiga civila under andra världskriget. Han underströk vikten av att bevara minnet av offren för Khojaly-folkmordet, att fortsätta arbetet för internationellt erkännande och att säkerställa ansvar för begångna övergrepp. Ambassadören hänvisade även till den internationella kampanjen ”Justice for Khojaly”, initierad av Leyla Aliyeva, som under många år har verkat för att sprida kunskap om tragedin och främja erkännande i olika länder och parlament. Samtidigt framhöll han Azerbajdzjans vilja till fred och försoning i regionen samt betydelsen av en rättvis och varaktig fred mellan Armenien och Azerbajdzjan.

Ceremonin avslutades med en tyst minut och kransnedläggning till minne av de 613 offren i Khojaly.