Idag, den 4 april, uppmärksammar världen Internationella dagen för medvetenhet om minor och arbetet med att röja dem. För Republiken Azerbajdzjan är detta inte bara en symbolisk dag – det är en påminnelse om ett dagligt hot som fortsätter att kräva människoliv och hindra återuppbyggnad och fred.
Under nästan tre decennier av militär ockupation av armeniska styrkor blev över 13 % av Azerbajdzjans territorium kraftigt kontaminerat med landminor och oexploderad ammunition. Sedan krigets slut 2020 har över 387 civila dödats eller skadats svårt, trots att landet omedelbart inledde omfattande humanitära minröjningsoperationer. Totalt har över 3 400 azerbajdzjaner blivit offer för minor sedan konflikten inleddes – däribland 359 barn och 38 kvinnor.
Minor dödar inte bara vid explosion. De gör jordbruksmark obrukbar, blockerar tillgång till vattenresurser och miljöförstör stora områden. Ägare till dessa marker är oförmögna att återvända eller återuppbygga sina hem och liv. Det handlar inte bara om nationell säkerhet – det handlar om mänsklig värdighet.
Ett av världens mest minerade länder
Azerbajdzjan är i dag ett av världens mest minerade länder med uppskattningsvis 1,5 miljoner minor och oräkneliga mängder explosiva lämningar från krig. Enligt den senaste undersökningen är 11 667 kvadratkilometer – det vill säga 13,5 % av hela landets yta – kontaminerat.
Dessa minor är ofta utplacerade utan någon militär nödvändighet, utan markeringar och i strid med internationell humanitär rätt. Trots upprepade uppmaningar vägrar Armenien att tillhandahålla tillförlitliga och fullständiga kartor över minorna, vilket kraftigt försvårar röjningsarbetet och återflyttningen av över 800 000 tidigare internflyktingar.
Imponerande framsteg, men otillräckligt internationellt stöd
Sedan krigets slut har Azerbajdzjan mobiliserat sina resurser och investerat i den senaste teknologin för att effektivisera minröjning. Hittills har över 185 000 hektar land röjts, och över 181 000 explosiva föremål har neutraliserats. Organisationen ANAMA, tillsammans med inhemska och internationella partners, leder detta arbete med imponerande kapacitet: över 2 300 operativ personal, 153 minorhundar och 81 minröjningsmaskiner är i drift.
Trots dessa ansträngningar har utländsk hjälp stått för mindre än 5 % av resurserna, vilket är förvånansvärt lågt i jämförelse med liknande situationer i andra länder. Detta trots att Azerbajdzjan visat sig ha starka institutioner och kapacitet att använda stödmedel effektivt.
Minor – ett hinder för fred och utveckling
Den pågående minfaran är inte bara ett säkerhetsproblem, utan även ett hinder för fred, försoning och hållbar utveckling. Minor blockerar infrastrukturprojekt, skadar miljön, förstör kulturarv och begränsar livsmedelsproduktionen. De förstör också människors band till sina hem och kultur, eftersom hela byar fortfarande är otillgängliga.
Azerbajdzjan har initierat ett flertal internationella konferenser, däribland den tredje Internationella Minaktionen i maj 2024 med fokus på miljöpåverkan av minor. Under dessa konferenser har Azerbajdzjan även föreslagit att humanitär minröjning ska bli det 18:e globala målet för hållbar utveckling (SDG).
Ett internationellt ansvar
Minor dödar urskillningslöst – oavsett religion, nationalitet eller kön. Därför måste världen svara gemensamt. Azerbajdzjan vädjar till det internationella samfundet om praktiskt och politiskt stöd, inte bara i form av solidaritetsuttalanden utan även i form av finansiella donationer, teknisk assistans, utbildning, och stöd till offer för minexplosioner.
Stödet behövs bland annat till:
• Psykologisk och medicinsk rehabilitering av offer
• Träning av minorhundar
• Utrustning för mekanisk minröjning
• Kvinnliga minröjningsteam
• Riskutbildning i lokalsamhällen
• Miljökartläggning och tekniska studier
Ett gemensamt mål: en värld fri från minor
På denna dag för global medvetenhet, uppmanar Azerbajdzjan världssamfundet att visa verklig solidaritet. Det handlar inte bara om att hjälpa ett land som drabbats hårt – det handlar om att stå upp för mänsklig säkerhet, fred, och hållbar utveckling.
Det internationella samfundets stöd är inte bara önskvärt – det är avgörande.
Diplomatic World Sweden 
Lämna en kommentar