Klimatmålen kan inte uppnås utan hållbara städer. Med World Urban Forum 13 (WUF13) i Baku flyttas fokus till hur framtidens städer kan bli hållbara, inkluderande och motståndskraftiga. Det skriver Azerbajdzjans Sverige-ambassadör Zaur Ahmadov.

När Azerbajdzjan stod värd för COP29 placerades landet i centrum för den globala klimatdebatten. Fokus låg på ambitiösa klimatåtgärder, energiomställning och internationellt samarbete. Men klimatfrågan kan inte behandlas isolerat. Den fortsätter nu i en annan, lika avgörande dimension: stadsutveckling. Med World Urban Forum 13 (WUF13) i Baku flyttas fokus till hur framtidens städer ska byggas – hållbara, inkluderande och motståndskraftiga.
Detta är ingen perifer fråga. Den globala bostadskrisen är i dag en av vår tids största utmaningar. Nästan tre miljarder människor lever i otillräckliga boendeförhållanden, och över en miljard i informella bosättningar. Samtidigt förväntas nära 70 procent av världens befolkning bo i städer år 2050. Urbaniseringens hastighet och omfattning gör att frågor om bostäder, infrastruktur och social integration blir avgörande inte bara för utvecklingsländer, utan också för Europa och Sverige.
Här finns en tydlig koppling mellan COP29 och WUF13. Klimatmålen – från Parisavtalet till nationella strategier – kan inte uppnås utan hållbara städer. Samtidigt är bostaden en grundpelare för både social stabilitet och klimatanpassning. Energieffektiva byggnader, hållbar mobilitet och cirkulära materialflöden börjar alla i stadens planering. Därför blir WUF13 en naturlig fortsättning på de diskussioner som fördes under COP29.
För Sverige är detta särskilt relevant. Svenska initiativ som Viable Cities, Vinnova och samarbeten med universitet som KTH och Lund visar hur klimatneutrala städer kan utvecklas genom innovation och systemtänkande. Erfarenheter från Stockholm, Göteborg och Malmö bidrar redan till globala modeller för hållbar urban utveckling. Svenska aktörer deltar också aktivt i internationella forum där frågor om klimat, bostäder och social inkludering diskuteras – inklusive inom FN:s UN-Habitat.
Men relationen mellan Sverige och Baku inom stadsutveckling har djupare historiska rötter. Redan på 1800-talet spelade svenska aktörer en central roll i Bakus framväxt som en modern stad. Nobelbröderna – Robert, Ludvig och Alfred – etablerade oljeindustrin i regionen och skapade Branobel, ett av världens första internationella energiföretag. Med detta följde en rad innovationer som förändrade stadsbilden.
Det var i Baku som världens första moderna oljetanker, Zoroaster, introducerades 1878. Här byggdes tidiga pipelines som effektiviserade energitransporter, och Ericsson etablerade en av de första telefonlinjerna i regionen redan 1881. Samtidigt skapades Villa Petrolea – inte bara som bostad för Nobelfamiljen, utan som en grön och socialt hållbar miljö med skolor, sjukvård och rekreationsområden. Mitt i den industrialiserade “Svarta staden” blev detta en modell för integrerad stadsplanering där teknik, miljö och sociala behov förenades.

Stad i snabb förändring
Denna historia är inte bara ett kulturarv – den speglar centrala frågor i dagens urbana agenda. Hur kan industrialisering och ekonomisk utveckling förenas med socialt ansvar och miljöhänsyn? Hur kan städer växa utan att skapa ojämlikhet och ekologiska kostnader? Dessa frågor diskuteras i dag globalt – men har i viss mening redan prövats i Bakus historia.
Redan vid slutet av 1800-talet och början av 1900-talet dokumenterade nordiska röster denna omvandling. Välkända gestalter som Knut Hamsun och Erik Biering beskrev Baku som en stad i snabb förändring – en plats där tradition mötte modernitet och där urban dynamik skapade både möjligheter och utmaningar.
Denna historiska erfarenhet får i dag en modern fortsättning genom konkreta samarbeten mellan Sverige och Azerbajdzjan. Under senare år har representanter för Innovation and Digital Development Agency of Azerbaijan (IDDA) besökt Stockholm för att ta del av svenska erfarenheter inom smarta städer, inom ramen för samarbeten med bland andra Smart City Sweden och svenska institutioner. Dessa initiativ visar hur kunskapsutbyte inom digitalisering, innovation och hållbar stadsutveckling bidrar till att stärka kapaciteten för framtidens urbana lösningar.
I dag står världen inför en ny fas av denna utveckling.
Klimatförändringar, konflikter och ekonomiska klyftor driver på urban migration och ökar trycket på städer. Extrema väderhändelser förstör bostäder och infrastruktur, medan stigande kostnader och brist på planering förvärrar bostadskrisen. Samtidigt visar forskning att tillgång till adekvata bostäder är avgörande för hälsa, utbildning och ekonomisk utveckling.
WUF13 blir därför en plattform där dessa frågor möts. Här diskuteras inte bara bostadsbyggande, utan också finansiering, styrning, innovation och social inkludering. Hur kan investeringar styras mot prisvärda bostäder? Hur kan informella bosättningar integreras i stället för att marginaliseras? Hur kan städer bli mer motståndskraftiga mot klimatförändringar?
För Sverige innebär detta en möjlighet att bidra, då svenska erfarenheter av hållbar stadsplanering, digitalisering och socialt ansvar är efterfrågade globalt.
Relationen mellan Sverige och Azerbajdzjan – som en gång manifesterades genom Nobelbrödernas arbete i Baku – får därmed en förnyad aktualitet.
WUF13 i Baku är därför mer än ett internationellt forum. Det är en möjlighet att formulera nästa steg i den globala omställningen – där historiska erfarenheter, nutida innovationer och framtida visioner möts. Och för Sverige är det en påminnelse om att vårt bidrag till denna utveckling, både historiskt och i dag, är både relevant och nödvändigt.
Zaur Ahmadov
Azerbajdzjans ambassadör i Sverige




Lämna en kommentar